ÖrebroIdag

Örebroforskare bakom översikt om känguruvård

Porträtt av kvinna i blommig blus med armarna i kors mot blå bakgrund.
Pressbild: Örebro universitet

En översikt med en Örebroforskare som förstaförfattare stärker stödet för hudkontakt med för tidigt födda barn.

49 studier ingår i forskningsöversikten

Känguruvård minskar sannolikt risken för dödsfall och allvarliga infektioner hos för tidigt födda barn och barn med låg födelsevikt. Det visar en uppdaterad forskningsöversikt där Emma Olsson vid Örebro universitet är förstaförfattare.

Översikten från det internationella forskningsnätverket Cochrane omfattar 49 studier med sammanlagt 7 724 nyfödda barn. Där jämfördes känguruvård med konventionell neonatalvård, skriver Örebro universitet i ett pressmeddelande.

”Känguruvården har funnits i flera decennier, men den här översikten omfattar dubbelt så många studier som vår senaste uppdatering och stärker därför det vetenskapliga stödet för metoden”, säger Emma Olsson, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet.

Metoden innebär bland annat att barnet hålls hud mot hud mot en förälders bröst. Den omfattar också frekvent amning, enbart bröstmjölk och tidig utskrivning när det är lämpligt.

Enligt översikten kan vårdformen även öka andelen barn som enbart ammas och minska förekomsten av nedkylning. Fördelarna kan vara särskilt stora i låg- och medelinkomstländer, där en stor del av studierna genomförts. Underlaget var mindre tillförlitligt i höginkomstländer.

Oklart hur länge vården behövs

Världshälsoorganisationen rekommenderar minst åtta timmars känguruvård per dag. Enligt översikten är underlaget däremot otillräckligt för att avgöra om längre perioder ger större fördelar eller hur mycket som behövs för bästa resultat.

”Det vi fortfarande inte vet med säkerhet är hur mycket som är tillräckligt, om mer alltid är bättre och hur metoden bäst ska användas i olika vårdmiljöer”, säger Roger Soll, medförfattare till översikten och forskare vid University of Vermont i USA.

Forskarna vill bland annat se fler studier om vilka barn som har störst nytta av metoden och hur resultaten påverkas av när vården börjar och hur länge den pågår. Den tidigare översikten från 2016 låg till grund för Världshälsoorganisationens riktlinjer.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Forskning