KumlaÖrebro länSverigeSverige

Kumla

Kumla är en tätort (stad) i Närke och centralort i Kumla kommun i Örebro län. Kumla ligger 4 km från den yttre stadsdelen Mosås i Örebro tätort

I orten finns fängelset Kumlaanstalten, Sveriges största anstalt där många av landets långtidsdömda avtjänar sina straff

Kumla är en gammal kulturbygd, och har sitt namn efter kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka. Den bör ha fått sitt namn efter Kumla högar, ett järnåldersgravfält söder om kyrkan.Under 1620-talet blev byn en kort tid föremål för pilgrimsfärder på grund av Margareta i Kumlas visioner

Dagens ort växte dock fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet vid den 1862 uppförda stationsbyggnaden vid järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Här fanns då huvudsakligen träskmarker på gränsen mellan byarna Kumla, Södra Mos och Fylsta. Ett stort flyttblock, kallat ”Barnbrännarestenen” som fram till 1942 låg kvar vid Norrmalmsgatan utgjorde gänsmarkering mellan byarna. Då det uppfördes låg stationshuset ensligt i skogen långt från Kumla by. Enligt uppgifter var en snickare Moreus den förste som uppförde ett enskilt hus vid stationen. Hans stuga fanns kvar till 1925 vid korsningen Stenevägen-Kvarngatan då den revs för att lämna plats för ett affärshus

”I Kumla bor det mer skomakare än folk”, är ett gammalt talesätt i Närke. Kumlingen Anders Andersson har kallas ”partiskomakeriets fader”. Till höstmarknaden 1839 tillverkade han fem par näverbottnade skor. Noggrannare studier visar dock att Anders Andersson inte var först, redan på 1820-talet förekom partiskomakeri i Närke. Kumla socken kom dock bli centrum för det tidiga partiskomakeriet i Närke. 1850 fanns 35 partiskomakare i Kumla socken, 1872 hade de stigit till 450 och år 1900 var de 1070 personer. År 1905 fanns 1240 partiskomakare, samt 57 skofabriksarbetare, vilka markerade intåget av den nya tiden

År 1927 låg halva landets skotillverkning i Närke, med den största koncentrationen i Kumla och Örebro

På 1880-talet började handskomakeriet att koncentreras till området kring Kumla station. Redan på 1870-talet fick dock Kumla sin huvudgata, Hagendalsvägen genom att en spannmålshandlare Hagendal lät bygga vägen för att bönder i norra och nordvästra delen av socken inte skulle behöva passera konkurrenten Fosselius & Bergöö då de skulle sälja sin spannmål. Då fanns ingen bebyggelse vid vägen, den förste att uppföra ett hus vid vägen var en smed Öhlin, på samma plats där Oskar Lithell senare byggde sitt affärshus. En plankarta över samhället upprättades 1884 och 1885 antogs en brandstadga

C. G. Ström i Fylsta, Kumla socken var den förste att 1899 övergå från partiskomakeri till skofabrik. 1903 övergick även A. G. Andersson i vid Kumla station till fabrikstillverkning av skor. Kumla skofabrik startades 1909 av Carl Nilsson. 1910 startade Adolf Eriksson en skofabrik i Kumla vilken 1914 överlät den på bröderna August och Axel Lundholm som startade AB Lundholms skomanufaktur, 1913 uppförde C A Jonsson sin fabrik vid stationen, 1919 uppförde Johsson & Kjellin sin skofabrik, 1923 tillkom Olsson & Roséns skofabrik och 1932 tillkom Konrad Andersson AB:s skofabrik. I början av 1900-talet uppförades även Skofabriken Sture av AB Johansson & Björlund i Örebro, men fabriken förstördes 1932 av en förödande brand


1 januari 1900 upphörde Kumla att vara stationssamhälle och 28 mars samma år hölls första municipalstämman. 1901 fastställdes en hälsovårdsstadga och 1910 förrättades första gången municipalfullmäktigeval. 1906 inrättades ett postkontor i Kumla, tidigare hade järnvägsstationen fungerat som sådan och 1910 uppfördes en saluhall. Redan 1896 anordnades på privat initiativ elektrisk belysning i Kumvla i grosshandlare F. A. Carlssons villa. Det dröjde dock till 1908 innan allmän elektricitet anordnades i samhället. 1914-1915 byggdes Kumlas vattenledningsverk upp .Orten har ett lokalhelgon.
Den helige Torgils i Kumla.

Tags

Related Articles

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Close